Skärmflygning – något för alla eller endast för våghalsar?

Varför inte dela med dig?

Det finns få sporter eller hobbies som kan se så härligt, adrenalinstint, farligt och fridfullt ut som skärmflygning. Tänk dig att sväva fram högt högt över marken men endast ha kommit dit med hjälp av dina ben och en skärm.

Vad är skärmflygning?

Vi kan citera Wikipedia:

Skärmflygning är en flygsport där en flygskärm fotstartas och tar piloten ut i luften. Piloten sitter fastspänd i en sele under ett tygsegel. Med sig har piloten förutom flygskärm och sele också en räddningsskärm, s.k. nödskärm, som vid nödsituation utlöses av piloten och som då fungerar som en vanlig fallskärm. Man förväxlar ofta skärmflygning med både fallskärmshoppning och hängflygning.

Skärmflygning utvecklades från början ur fallskärmshoppning men de har i och med utvecklingen idag inte särskilt mycket gemensamt med varandra. En flygskärm strävar efter att hålla sig kvar i luften så länge som möjligt, medan en fallskärm används för att endast dämpa fallet mot marken. En flygskärm är konstruerad att likna en flygplansvinge med syftet att alstra lyftkraft.

Det är en enkel och bra beskrivning av sporten. Förväxlingarna finns där men skillnaderna är egentligen ganska tydliga och enkla när man väl satt sig in i det.

För att kunna utöva skärmflygning kräver alltså en viss höjdskillnad men även för er som inte har dessa i närheten finns det en annan form av skärmburen flygning, Paramotor. Vilket i korthet innebär att piloten, förutom flygskärmen även kopplar på sig en ryggsäcksmotor med propeller. Med denna motor kan sen start ske i stort sett helt utan höjdskillnad. Perfekt för oss i släta Skåne.

Hur det en gång började

Sporten ”uppfanns” eller kom till under sjuttiotalet. Pionjärerna var fallskärmshoppare som istället för att hoppa från ett flygplan testade att starta med styrbara fallskärmar från en bergssluttning. Detta i den franska skidorten Chamonix. De märkte att det fungerade och snart började det utvecklas speciella flygskärmar, avsedda enbart för att startas från marken. Inte som tidigare genom hopp från flygplan eller utför stupkanter. De nya rena flygskärmarna tillverkades med större vingspann och i tunnare, helt tät, duk.

Med tiden har sen fallskärmar och flygskärmar utvecklats helt åt olika håll, såväl designmässigt som i prestanda. Fallskärmarna har blivit allt mindre, detta eftersom de prioriterar packvolym och fart. Flygskärmarna har istället gjorts med ett allt större vingspann samt mer avancerad och effektiv vingprofil. Något som verkligen ska påpekas är att det idag inte fungerar att hoppa från ett flygplan med en modern flygskärm – skärmen skulle slitas sönder. Speciella motorskärmar har också utvecklats. Detta i takt med att motordriven skärmflygning, s.k. paramotor, har blivit ett alternativ för intresserade skärmflygare med dåliga förutsättningar gällande terrängen.

Utvecklingen och Vart Skärmflygningen är idag

Dagens skärmar ligger mellan ett vingspann på 10–13 meter, vingyta på 25–30 kvadratmeter (beroende bland annat på pilotens vikt). I allmänhet har skärmarna ett glidtal på uppemot 1:8, dvs att de glider åtta meter framåt för varje meter de sjunker. Du kommer upp i hastigheter mellan 20 – 50 km/h. Skärmarna är enkla att hantera och du kan svänga mycket snävt och med stor precision.

Flygskärmarnas prestanda är idag sådan att det går att flyga längre distanser och stanna i luften i åtskilliga timmar. Ganska fantastiskt. De rekord som finns vittnar också om detta. Världsrekordet i distansflygning är drygt 45 mil (detta i USA) och rekordet för tid i luften är över elva timmar. Största höjdvinst som gjorts är ca 4 500 m (detta i Sydafrika).

Ser vi på de svenska rekorden så är de bland andra detta:

  • Fri distans: 15 mil (start med vinsch i Orsa)
  • Höjdvinst: 2 500 m (vid Branäs i Klarälvsdalen).

Skärmflygare i startögonblicketHur går det då till att skärmflyga?

När det gäller starten finns det tre olika metoder:

  • Start från berg eller bergssluttningar ( här är skidbackar idealiska).
  • Start genom vinsch på platta, öppna fält.
  • Start med motor/paramotor på platt, öppet fält.

Då vi alla vet att Sverige är ett förhållandevis platt land, förutom längre upp i norr, med få höga och etablerade berg att starta ifrån. Att då starta med vinschning (kan även kallas bogsering) är ett bra alternativ. Vinschning lämpar sig dessutom bra helt perfekt för utbildning eftersom det oftast går att vinscha i olika vind- och startriktningar. Startplatser på berg är däremot mera vindriktningsberoende.

Förberedelser är a och o. Innan start förbereder piloten flyget genom att först inspektera startområdet och de aktuella vind- och väderförhållandena, på platsen. Sedan packar piloten upp utrustningen, lägger ut och går igenom skärmflygsutrustningen och kopplar därefter in sig i selen. Detta är viktiga moment. Säkerheten går före allt annat!

Vid start drar piloten alltid upp skärmen i luften först och ser där till att få kontroll på skärmen. Sedan startar hon eller han (hen) genom att vända om i flygriktningen och ta fart med några steg framåt. Under idealiska förhållanden behövs oftast bara några få korta steg innan du är uppe i luften. Skulle vinden vara väldigt lätt eller obefintlig startar du i framåt läge genom att springa igång skärmen med en rusning framåt.

Det går alltså inte att starta genom att hoppa ut från ett stup och låta skärmen vecklas ut i fallet.

Väl i luften är flygskärmarna enkla att styra och manövrera. Konstruktionen är mycket stabil. Genom dess geniala form och konstruktion strävar alltid skärmen efter att flyga rakt fram med piloten mitt under.

Själva landningen är enkelt och helt odramatisk. Man kan säga att landningstekniken i stort sett är densamma oavsett typ av flygning. För att jämföra med något kan man säga att en väl genomförd landning ungefär är som att kliva mjukt ner från en stol, och sedan ta ett par steg framåt. Landningsprinciperna, som så mycket annat, lär man sig grundligt vid utbildningen. Tekniken vid landning är att styra rakt in mot landningen, flyga mot vinden, du kliver mjukt ur selen till hängande position och sedan cirka två meter ovanför marken bromsar man skärmen kraftigt så den ”stegrar sig” (stallar). Med detta så stannar skärmen upp och det är bara att sätta ned fötterna i marken och ta några steg framåt. Klart!

Nyfiken, tror du att detta är något för dig?

Känslan för dig som är ny i sporten och just börjat flyga är enorm. Tänk dig bara att starta från ett berg, som till exempel Åreskutan, styra ut och flyga över Åre och se dess vyer. För att efter tio till femton minuter i luften sedan landa.

Känslan av att befinna sig fritt, sittande, i luften – på den makalösa höjden – är en otrolig upplevelse. Den positiva känslan och lyckorusen låter inte vänta på sig i början. Ibland kommer de under flygningen eller också så infinner sig det efter att man landat.

För dig som är sugen har vi här samlat lite bra länkar med mycket mer och bättre information:

Skärmflygskola -För dig i Stockholm

Skysport – Kurser och utrustning i Åre

SkyAdventures – För oss i Skåne och på Österlen

Äventyrscenter – Sveriges största skärmflygskola


Varför inte dela med dig?

Leave a Reply

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *