Så här går en Novemberkåsa till

Varför inte dela med dig?

Vi gillar Novemberkåsan här på Äventyrsfestival. Som kåsaveteraner vet vi hur själva tävlingen går till. Men det kanske inte gäller för dig?

Här får du nu veta hur en kåsatävling genomförs. Från start till mål med en massa regler däremellan..

Novemberkåsan 2023 går i Vimmerby – hoppas vi ses ute i skogen!

Enduro som tävlingsgren

Endurohoj sitter fast i ett kärr

Enduro är en uthållighetskrävande motorcykelsport som utövas året runt. Grenen är den som har flest utövare hos Svemo (Svenska Motorcykelförbundet).

Inom enduro finns en rad olika tävlingsupplägg och tävlingstyper. Novemberkåsan, och Svenska mästerskapen, körs som tävlingstyp Typ 1.

Den här tävlingstypen avser tävlingar med tidkort, tidskontroller, transportsträckor och specialsträckor. Förutom att ta sig fram snabbt måste de tävlande även själva serva och reparera sina motorcyklar under tävlingen.

Då Typ 1 tävlingar går på allmänna vägar måste de tävlande inneha körkort för motorcykel.

Den andra vanliga tävlingstypen går under beteckningen Typ 2. Dessa tävlingar avgörs på avlysta banor över ett eller flera varv.

Denna form av enduro är mycket populär bland motionärer då inget motorcykelkörkort erfordras. Den mest kända Typ 2 tävlingen är Gotland Grand National.

Förarlicens

För att få tävla i enduro behöver förare förutom körkort även en tävlingslicens utfärdad av Svemo.

Föraren behöver också ha en transponder. Transponder används under tävlingen och är ett instrument som mäter förarens varvtid.

Nu är det dags för novemberkåsan…

Novemberkåsan

Tävlingsdagen

Dagsetappen

Klockan 09:01 på lördagen rullar åkare med startnummer 1 av startrampen. Då börjar transportsträckan till starten på specialsträcka nummer 1.

Samtidigt får åkaren en starttid på första sträckan, säg att den starttiden är 09:15. Så klockan 09:15 börjar tävlingstiden på sträcka 1 att rulla, även om föraren inte är på plats vid start.

När åkaren kommer i mål efter att ha kört första sträckan stannar sträcktiden. Då får åkaren vid tidkontrollen (TK) också direkt sin starttid på nästa sträcka. Där finns då transporttid och eventuell servicetid medräknad.

Ett förenklat exempel:

Avgångstiden från TK 2 (mål på SS 1):09:45
Transporttid (inkl ev service):20 min
Starttid på SS 2:09:45 + 20= 10:05

Skulle åkaren komma till TK 2 (start) efter klockan 10:05 på sträcka 2 får hen ett tidstillägg.

Start på sträckorna sker alltså på hel minut men vid målgång används transpondern.

Under dagen och ju längre tävlingen pågår kommer startordningen på sträckorna att ändras. Detta då snabbare åkare kommer ikapp och kör om långsammare.

Så startnummer 1 kanske inte startar först flera gånger än just på första sträckan.

På sträcka 4 (eller tidigare) kanske det också är så att den som leder tävlingen totalt även startar först. Den har då kört om de tidigare startande.

Till omstarten på nattetappen så används åter startlistan som startordning. Men skillnaden är att startordningen trycks ihop om det är många som brutit tävlingen under dagen.

Nattetappen

Klockan 17:01 rullar återigen föraren med startnummer 1 (om hen fortfarande är kvar i tävlingen) av startrampen och beger sig till starten på SS1.

Sedan rullar det på som under dagsetappen. Skillanden är dock att det körs två varv under natten, dvs alla sträckor (minst) två gånger.

Vill du veta mer om regler och tider hittar du detta på SVEMO:s sajt.

Vid service

Mellan vissa sträckor får föraren serva motorcykeln (och sig själv). Mellan vilka sträckor detta får ske är förutbestämt av arrangören.

Det finns också en servicetid som åkaren måste förhålla sig till. T ex en servicetid på 10 min plus en transporttid på 10 min = totalt 20 min.

Förarna vet alltså när de ska starta på nästkommande sträcka direkt vid målgång på senast körda sträcka. De vet också hur lång transporten och servicen får vara.

Väl på servicen måste åkaren sköta all service på motorcykeln själv.

Eventuell servicepersonal får bara hjälpa till med:

  • Påfyllning av bränsle, olja och kylarvätska, varvid servicepersonal även får öppna och stänga bensin- och oljetankar samt kylare.
  • Byte av olja i motor och växellåda.
  • Påfyllning av luft i slangar samt lufttryckskontroll.
  • Påfyllning av bromsvätska samt luftning och justering av bromsar, dock ej utbyte av delar.
  • Smörjning av kedja.
  • Rengöring av motorcykeln, dock inte med hjälp av högtryckstvätt etc.

Förutom att serva enduromotorcykeln ska åkaren även hinna få i sig energi, eventuellt gå på toa och byta kläder.

De bästa åkarna har här personal som hjälper till med alla olika delar.

  • Någon har hand om motorcykeln
  • någon hjälper till med klädyte
  • en tredje som servar med mat/energi.

Dessutom måste de även hålla koll på klockan så att åkaren inte blir sen till start och drar på sig transportprickar (strafftid).

Parc Fermé

Kvällen innan start måste åkaren vid en viss tid lämna in sin enduromotorcykel till arrangören, den ställs då i Parc Fermé. Precis innan start på lördagmorgonen får åkaren åter hämta ut sin endurohoj.

Vid inlämning på fredagskvällen sker också en besiktning och märkning av motorcyklen.

Den tekniska besiktningen innan omfattar koll av bromsar, ljus, chassi (ram, reglage, lager och fjädring). Ljudmätning skall genomföras på minst 30 % av antalet startande.

Ibland märks även huvudram, vevhus, ram och nav samt ljuddämpare ske. Hjulbyte är ej tillåtet. Förare demonterar, reparerar och monterar hjul själv.

Även mellan målgången på dagsetappen och starten på nattetappen ska motorcykeln lämnas in till Parc Fermé.

Innan tävlingen

Tävlingsbanan offentliggörs inte förrens på fredagen.Det betyder alltså att åkarna inte vet om hur banan ser ut innan tävlingen.

De bästa brukar dock vara på plats en eller ett par dagar innan tävlingen. En del går flera strcäkor medan andra bara tittar till de värsta surhålen.

Många åkare kommer dock att se banan första gången de kör respektive sträcka.

Vem vinner tävlingen?

Tävlingen vinns av den som kört alla sträckor på kortast tid. Sträcktiderna läggs samman och då ser vi vem som varit snabbast.

Får du transportprick, ett tidstillägg på x antal sekunder, så plussas dessa på körtiden.

Tidsexempel:

Total segrartid: 7:33:30

Med följande fiktiva sträcktider:

Dag

  • Sträcka 1: 0:30:30
  • Sträcka 2: 0:40:30
  • Sträcka 3: 0:10:10
  • Sträcka 4: 1:10:00

Totalkörtid dag: 2:31:10

Natt

  • Sträcka 5 (SS1): 0:30:30
  • Sträcka 6 (SS2): 0:40:30
  • Sträcka 7 (SS3): 0:10:10
  • Sträcka 8 (SS4): 1:10:00
  • Sträcka 9 (SS1): 0:30:30
  • Sträcka 10 (SS2): 0:40:30
  • Sträcka 11 (SS3): 0:10:10
  • Sträcka 12 (SS4): 1:10:00

Total körtid natt: 5:02:20

Tänk på: antalet sträckor kan variera och beror på vilken längd arrangören har fått till på banan. Tävlingens totala längd bör överstiga 30 mil (enligt SMKCS).

Olika klasser

Det finns som oftast 3 olika klasser på Novemberkåsan.

  • Elit
  • Dam
  • Senior/Bredd

Det finns även en totalsegrare som alltid brukar vara en elitförare.

Respittid

En åkare som har genomfört tävlingens alla sträckor måste också göra detta inom respittiden för att få sin tävling räknad som en riktig målgång.

En tävlande kan alltså genomföra hela kåsan och köra i mål på natten men ändå inte få ett resultat. Detta har hänr flera gånger.

Respittiden räknas ut på ett genomsnitt som arrangören lägger på en beräknad tävlingstid.

Till sist

Där har du nu fått reda på hur en endurotävling som novemberkåsan genomförs.

Hoppas att det gett dig några svar på sådant du undrat över.

Skulle du har någon fråga eller om något fortfarande är oklart – bara skriv en kommentar så ser vi till att svara så snart som möjligt.


Varför inte dela med dig?

Leave a Reply

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *